Stubborn faith

I söndags hade jag glädjen att predika i S:ta Clara kyrka i Stockholm — flaggskeppet med sin majestätiska sal mitt inne i smeten! Jag hade förberett en annan predikan men följde lydigt kyrkoårets text som överraskande handlade om en av mina favoritberättelser i Bibeln, nämligen ”kvinnan med blödningar.” Kvinnan som identifieras utifrån sin sjukdom och som efter tolv år blir helad i ett möte med Jesus! Nedan vill jag återge en liten del av predikan och bjuder in till en avslutande reflektion.

Berättelsen skildras i alla tre synoptiska evangelier i Nya testamentet: Matteus, kapitel 9; Markus, kapitel 5; och Lukas, kapitel 8.

”…Mycket folk följde efter och trängde sig inpå honom. Där fanns en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år. Hon hade varit hos många läkare och fått utstå mycket. Det hade kostat henne allt hon ägde, men ingenting hade hjälpt, snarare hade hon blivit sämre. Hon hade hört vad som berättades om Jesus, och nu kom hon bakifrån i hopen och rörde vid hans mantel, för hon tänkte att om hon bara fick röra vid hans kläder skulle hon bli hjälpt. Och genast stannade blodflödet, och hon kände i kroppen att hon var botad från sitt onda. När Jesus märkte att det hade gått ut kraft från honom vände han sig om i hopen och frågade: »Vem rörde vid mina kläder?« Lärjungarna sade: »Du ser väl hur folk tränger på, och ändå frågar du vem som har rört vid dig!« Han såg sig omkring efter henne som hade gjort det. Kvinnan, som visste vad som hade hänt med henne, kom rädd och darrande fram och föll ner för honom och talade om hur det var. Han sade till henne: »Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid. Du är botad från ditt onda.«”

Markusevangeliet‬ ‭5:24‒34‬ ‭B2000‬‬

Varje människa är skapad med en ande, kropp, och själ som är mer eller mindre hela. Utan att veta din relation till respektive komponent hänger dessa ihop. Kanske har du en välfungerande kropp som du är stolt och tacksam över, eller så har du alldeles för mycket erfarenhet av sjukvården och psykiatrin. 

Gällande kvinnan med blödningar hade hennes kropp kostat henne allt. Trots otaliga läkarbesök blev hon inte bättre, snarare tvärtom. Kanske hade läkarna beskyllt henne för att överdriva situationen och att den var hennes eget fel. Skammen över att ha haft konstant mens i över tolv (!) år kanske hade slagit rot i henne för att på den gammaltestamentliga tiden betraktades kvinnor med blödningar som orena tills sju dagar efter att hennes blödningar upphört. Alla som rörde vid henne, eller som hon råkade beröra, sågs också som orena. Kvinnor som hade menstruation drog sig därför undan från familj, vänner, och grannar. I praktiken innebär detta att denna kvinna hade varit tvungen att hålla sig undan allt och alla i över ett decennium! 

Den stackars kvinnan var säkert extremt trött och frusen. Varje rörelse lär ha varit en ansträngning i sig. Förutom hennes fysiska lidande tillkom den sociala och känslomässiga bördan av att vara oönskad. Kanske hade hon helt gett upp hoppet till en oproblematisk relation till sin kropp, liksom till samhället. På något sätt fick hon ändå höra talas om Jesus Kristus och de underverk han utförde.

Jag föreställer mig hur denna kvinna kryper fram för att nudda vid Jesus, eftersom det var allt hon var förmögen till. Hon visste att hon ansågs oren och vågade förmodligen inte möta honom ansikte mot ansikte, samtidigt som hon hade så stor tro på att Jesus inte behövde röra vid eller se på henne för att hon skulle bli frisk. Hon inte bara hoppades på att Jesus skulle kunna bota henne, hon kände i sitt hjärta att det skulle ske. Trots folkmassan lyckades hon nå fram till Jesus utan att någon tillsynes lade märke till henne. Så fort hon hade nuddat vid hans kläder blev hon helad.

Jesus kände att det strömmade kraft ifrån honom och visste vad som hade hänt. Han hade kunnat gå vidare och låta kvinnans helande förbli en ensak mellan enbart de två, men genom sin kärlek ville han uppmärksamma henne. Till lärjungarnas förvåning vände sig Jesus om och frågade vem som hade rört vid hans kläder. 

Det står att kvinnan darrade när hon mötte Jesus. Denna kvinna som hade tillbringat tolv år med att försöka vara osynlig och hålla sig undan hamnade nu i centrum för samtligas uppmärksamhet. Rädd och orolig erkände hon vad hon hade gjort och av vilken anledning. Flera av människorna backade säkert när hon öppet erkände att hon hade blödningar och alltså var oren. Men för Jesus var hennes situation inte tabubelagd. Han såg henne utan att rygga tillbaka och sa: ”Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid.” (Mark 5:34)

Hans ord lät alla som var närvarande veta att detta var en mycket speciell kvinna med extraordinär tro. Därmed förändrade han både kvinnans status och anseende i en handvändning. Han botade henne både känslomässigt och socialt.

Slutligen botade han henne andligt. Hans sista ord till henne var: ”Gå i frid.” I denna berättelse — liksom i många andra — ser vi tydligt hur Jesus inte bara botar människor fysiskt utan upprättar även dem andligt genom att skänka dem förlåtelse och frid i själen. 

Trots att kvinnans namn är bortglömt lever hennes arv av tro vidare. Hennes ”stubborn faith” kan inspirera oss att aldrig ge upp hoppet om att bli helade, oavsett det gäller fysiskt, känslomässigt, socialt, eller andligt. Vi är alla söndertrasade på något sätt och behöver Guds helande kraft i våra liv. 

Kvinnan var där när Jesus kom förbi. Hon var där trots allt hon utstått. Hennes berättelse visar på att frånvaro och isolering lönar sig sällan. Vi behöver gemenskap. Ibland skäms vi över dem vi är, vad vi har – eller inte har, hur vi ser ut, misstag vi har begått, etc. I dessa stunder kan vi känna att vi inte vill vara med. Vi  stannar hellre hemma än umgås med våra vänner. Men, som sagt, kvinnan vågade komma fram och ta sin chans. She was out there! Detta kan även hända dig; att det är precis när du är med som Gud vill göra något för, i, och genom just dig. Var inte rädd! Gud tycker inte du är äcklig. Han har skapat dig till sin avbild och med samma värme och barmhärtighet vill han möta dig! Han är helandets Gud som vill befria oss från allt som gör ont och som skambelägger. Han är den som förmår göra mer än vi någonsin kan drömma om. Frågan är, vågar och orkar vi be om hjälp?

Gång på gång verkar Jesus ha en förkärlek till ”the nobody”. Så get up, stand up, dress up and show up and keep on showing up! 

Get up, stand up, dress up and show up and keep on showing up! 

Reflektion:

Ta en stund och reflektera på frågorna nedan. Det finns inga rätta eller fel svar:

• Hur tror du att kvinnan kände sig före respektive efter sitt möte med Jesus? 
• Har du upplevt helande genom Jesus Kristus och kraften i hans kärlek och försoning? I så fall, hur kändes det? 
• Hur kan du bli bättre på att uppmärksamma människor runt omkring dig och sträcka ut en hand mot dem som lider och känner sig förkastade och värdelösa?